torsdag 24 oktober 2013

Sista dosen Renoir

Några uttryck för färdigt arbete: Nu orkar jag inte mer. Se on siinä. Någonstans får man dra strecket. Nu sätter jag punkt.

Jag har filat och filat på den här tavlan och säkert aldrig satt lika mycket tid på någon annan. Det var meningen att det skulle bli en exakt kopia av den äkta Renoir tavlan. På vissa ställen i originalet märker man att Renoir inte varit noga utan lite ditåt dög nog för honom också. Nu är den tillräckligt bra för mig själv och har lärt mig ett och annat.

Bland saker jag lämnade bort finns tummen och ljusstakarna. Den stående damens tumme försökte jag att få naturlig, men den blev antingen för framträdande, glansig, eller fel riktning. Till slut bestämde jag mig att ta bort den. Hon har den naturligt bakom handen istället. Och egentligen tyckte jag att den i Renoirs original var lite underlig och onaturlig. Tummen vilar inte i det läget den var målad i.

Ljustakarna var redan från början lite onödiga men hör förstås till ett piano av största storleken, de pianon som i folkmun kallas för "musta surma" av den anledningen att man dör av tyngden när man flyttar på dem. De hade dessutom ingenting med ljuset i tavlan att göra eftersom Renoir inte satt något ljus i dem. Alltså, lämnade jag bort dem.

Några saker ändrade jag på jämfört med originalet. Den stående damens klänning har jag målat röd också på vänstra sidan av tavlan. Ursprungligen verkar det inte vara röd i Renoirs målning. Jag har undrat över varför, men inte kommit till något fiffigt svar. Bakgrunden har jag med flit låtit vara lite mindre detaljerad, mest på grund av lathet, men också för att inte låta tittarens blick fästa vid de detaljerna.

Hela färgskalan är annorlunda i kopian men det märker man inte ifall man inte tar kopian till Musée d'Orsay i Paris och jämför där helheten. 

Beklagar att fotograferingen inte ger en helt korrekt bild av varken originalet eller kopian. Det blanka ljuset och glittrigheten är en  summa av kamera + blixt och det i sin tur en följd av den mörka årstiden.

Originalet ovan
Kopian



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar