Det sista jag gjorde på den här målningen för i vår var fördjupande av färgerna och fler detaljer vid händerna. Som vanligt i målningar är händerna märkligt svåra. Kanske det beror på den fina muskulaturen man har i händerna och de oändligt många positioner som händerna kan ha. Då jag målar händer brukar fingrarna bli fel vad gäller längd och position. För att få dem att formas i någorlunda rätt struktur börjar jag med att föreställa mig skelettet, var skelettets benen börjar och slutar och hur de böjs. Med den mentala övningen får jag händernas leder att böja sig på rätta ställen. Här nedan ser man tydligt två sådana "brutna" linjer vid handlederna. Fortfarande kan man diskutera om handleden befinner sig på rätt ställe eller fel, speciellt den övre handen. Om det ser ut som om den skulle vara på fel ställe måste ju armen vara bruten. I så fall är det den enkla förklaringen eftersom handleders position i förhållande till armens längd sällan avviker markant från människa till människa. Händerna är viktiga för kompositionen. I den här målningen är den nedersta handen den som beskriver pianisten. Handens position berättar att pianisten är erfaren och kan sin sak. Det är inte en nybörjare. Den andra handen av pianisten visar att hon alldeles nyss vände notblad.
Den andra kvinnans hand är avslappnat hängande vilket tyder på att musiken är bra och avslappnande. Hela kroppen är placerad i en ställning där hon tydligen vill komma nära musiken och njuter. Hon har kommit rätt nära och läser noterna precis som om hon tänker sjunga eller kanske bara känner till låten.
Synbarligen njuter båda två av musiken tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar